Trädlore bland Khanty
Jag har äntligen lånat hem den första delen i encyklopin om de finsk-ugriska folkens mytologi som handlar om Khantyfolket. En av de saker som mest lockar mig att läsa om folket i öster är att de bor på samma breddgrader och har samma natur som vi, så mycket känns både igen eller så är det logiskt på något vis.
Tänkte beskriva lite om hur de sett och ser på de olika trädslagen.
Det viktigaste och mest gudomliga trädet är björken som är det träd som förbinder mellanvärlden med den övre världen och som förknippas med himmelen och de himmelska gudarna, med ljuset, det goda och sommartid.
Om de vill lämna offer till solen, himlen, vindarna eller himmelsinvånarna så knyter de fast offret i en björk. Om de slog läger på en tillfällig plats där de inte kände platsens rådare så la de skyddande näverbark på hela platsen innan de satte upp sin tillfälliga bostad. De kunde även använda näver under fötterna när de skulle gå till en helig plats.
Underjordens träd som förknippas med de döda och begravning och underjordens gud är granen, mörkrets och vinterns träd. Ibland planterade man en gran ovanpå en grav som fick växa upp och aldrig höggs ner, för där levde sedan anden efter den döda.
Lite så ser vi även här på dessa träd med björkris vid vårriter och lövning vid midsommar och julgranar till vintern och grankransar vid kistor. Risning och granar vid begravningar var ännu mer allmänt om vi ser tillbaka i tiden.
Häggen troddes attrahera onda väsen och rönnen skrämde iväg desamma. Rönnen som stor beskyddare känner vi ju igen men däremot har jag inte tidigare läst så mycket om häggen i folktron, men det är ju ett träd som drar till sig en del ohyra så det känns som en logisk föreställning.
Aspen med sina dallrande löv påminde om en människa som tappat sina krafter och enligt Khanty så levde hungersanden där och till honom lämnade man offer om man kände sig svag och orkeslös.
